Världspremiär i Orsa i dag

Världens största isbjörnspark öppnar i Orsa Björnpark

I dag är det en stor dag inte bara för alla djurvänner i Dalarna, Sverige och Världen, utan också för alla isbjörnar. Polar World är världens största isbjörnspark, och den första att bedriva avel på isbjörn.
– Jag kan inte med ord uttrycka hur stolta vi är att vi äntligen kan öppna parken. Den första tanken slog rot 2004, och nu har vårt första isbjörnspar Ewa och Wilbär fått ett nytt hem här. Och det internationella intresset har varit enormt, säger Torbjörn Wallin, vd på Orsa Grönklitt som inrymmer Polar World.

Det är 41 000 kvadratmeter isbjörnspark som i dag öppnar för allmänheten i Orsa Björnpark vid Grönklittsanläggningen i Orsa, Dalarna. I parken finns bland annat stora djupa badområden, egen snökanonanläggning, plats för fiske och ide-byggnader för björnarna samt utställningslokaler, amfiteater och informationsplatser för besökarna.
Isbjörnen betecknas i dag som en hotad art bland annat på grund av minskade isar kring polarområdena och sämre möjligheter för säljakt. Ett av målen är att isbjörnarna i parken ska hålla stor genetisk variation ifall rehabilitering eller utsättning av isbjörn behövs i framtiden. Polar World ska fungera som en europeisk avelsanläggning för isbjörnar, och är också en del i ett nystartat europeiskt bevarandeprojekt för isbjörnar.
– Vi har lyssnat på experter från hela världen och gjort en lista på hur deras drömpark för isbjörnar skulle se ut. Det blev Polar World, säger Torbjörn Wallin.

Polar World kunskapscenter om isbjörnar
Tanken är att Polar World ska bidra till att sprida kunskap om isbjörnen och dess villkor, på samma sätt som Orsa Björnpark även arbetar med andra djurarter i dag. Inom anläggningen görs stora satsningar på information och utbildning kring polarvärlden, isbjörnar och klimateffekter i samråd med världens ledande forskningsexpertis på området. Detta både utomhus och i särskilt anpassade inomhusmiljöer. Exempel på företag som engagerat sig i projektet är Kosta Boda/Orrefors som skapar trovärdiga ismiljöer.

Vid Polar Worlds öppnande har två isbjörnar just flyttat till parken; Ewa från Rotterdam Zoo och Wilbär från Stuttgart Zoo. Båda kommer till ett kallare klimat med lång vinter och mycket snö och blir det första isbjörnsparet i Polar World. Och intresset från internationellt håll har varit enormt inför öppnandet.
– Att människor gillar djur visste vi, men aldrig hade jag kunnat drömma om det intresse som framför allt andra europeiska länder visat. Ewa är en bestämd dam på tre år och Wilbär en yngre nyfiken kille. Nu hoppas vi att ljuv musik ska uppstå så att vi kan se fram emot små isbjörnsungar i parken att visa upp för världen, säger Torbjörn Wallin.

För att ladda ner bilder och film, gå in på www.orsagronklitt.se/polarworld

För mer information, kontakta gärna:
Torbjörn Wallin, vd Orsa Grönklitt, 0706-49 12 89, torbjorn.wallin@orsagronklitt.se
Kenneth Ekvall, zoolog Orsa Grönklitt, 070-400 77 55

Polar World

– isbjörnsprojekt för isbjörnarnas skull

Orsa Björnparks nya isbjörnsanläggning Polar World är unik i sitt slag. Den är störst i världen och den anläggning som går längst i att ge djuren en så genuin livsmiljö som möjligt. Förutom att visa upp de vackra djuren och öka allmänhetens kunskaper är forskningsverksamheten en viktig del i Polar World arbete. Ett av målen är att parken ska fungera som en genetisk buffert för att säkra isbjörnarnas långsiktiga överlevnad som art.

Fakta Polar World
Hägn, total yta 41 000 kvadratmeter
Största sjöns yta 2 000 kvadratmeter, djup 3,5 meter
Lilla sjöns yta 300 kvadratmeter, djup 3,5 meter
Glaciär 10 000 kubikmeter (max volym i mars varje år)
Utställningsbyggnaden 400 kvadratmeter
Huvudhägn 2 stycken
Hägn i löpmeter 1 300 meter
Bakhägn 5 stycken, yta 2 500 kvadratmeter (för skötsel och djurvård)
Amfiteater 500 sittplatser
Forskarstationer 3 st, 53 löpmeter
Lekplats, total yta 200 meter
Interaktiviteter 12 stycken med lekfullt lärande för barn
Ide-byggnader 2 stycken, 122 kvadratmeter yta
Iden 6 stycken


Allt fler djurparker tar internationellt ansvar
Allt fler djurparker går mot att ta ett internationellt ansvar när det gäller bevarandet av hotade djurarter och biologisk mångfald. Ett engagemang som finns fastslaget i EU-direktiv som beskriver hur djurparkerna ska arbeta och hur arterna ska skyddas. Enligt direktiven ska medlemsstaternas djurparker delta i forskning som leder till att arternas bevarande främjas och/eller utbildning som ger relevanta kunskaper om bevarande och/eller, i förekommande fall, uppfödning i fångenskap, återinplantering och återinförande av arter till ett liv i vilt tillstånd. Djurparkerna ska även arbeta med att öka kunskapen hos allmänheten om hur den biologiska mångfalden kan bevaras. Det handlar främst om att berätta om de arterna som finns i djurparken och hur de lever naturligt.
Djurhållningen ska ske under förhållanden som uppfyller de enskilda arternas biologiska behov, bland annat genom att djurens livsmiljöer berikas på ett sätt som är bra för arten. Det är också viktigt att djurparkerna har hög standard på allt från djurskötsel till veterinärvår och näringstillförsel.
Orsa Björnpark lyssnar på djuren
Orsa Björnpark har från första början haft en policy att skapa miljöer för de hägnade djuren som i så hög grad som möjligt påminner djurens naturliga habitat. Detta innebär att djuren har väldigt stora ytor att ströva på, allt från 0,2-4 ha, vilket i kombination med en högst varierad miljö ger bra förutsättningar för ett mycket naturligt beteende.
Denna policy är en förutsättning för att framgångsrikt hålla isbjörn, som annars anses vara en art som är svår att ha i fångenskap. Med tanke på Orsas klimatzon och björnparkens kända policy, blev Orsa Björnpark redan tidigt tillfrågad om den kunde delta i ett framtida avelsarbete för isbjörn. En fråga som blev än mer akut då flera alarmerande forskarrapporter visade att isbjörnspopulationerna världen över började minska. Under den senaste 5-årsperioden har de Nordamerikanska och Grönländska populationerna minskat med 16 respektive 10 procent, en utveckling som accelererar i takt med att isarna inte ligger lika länge och blir allt mindre för varje år som går. Isbjörnarna får allt mindre utrymme och kortare perioder att jaga säl vilket leder till undernärda björnar som inte föder lika många ungar som normalt och de som föds överlever i allt mindre antal sitt första år i livet.

Isbjörnar symbol för klimathotet
Isbjörnarna har blivit ett symboldjur för klimathotet och ett stort antal internationella bevarandeorganisationer har initierat ett samgående för att bevara arten.
Under 2008 lanserades projektet i Europa inom ramen för EAZA:s bevarandeprojekt. En stor insamling till förmån för isbjörnen har startats tillsammans med ett stort avelsprojekt, där världens djurparker ska samarbeta. Målet är att djurparkspopulationen ska hålla ett isbjörnsbestånd med mycket hög genetisk variation om rehabilitering och utsättning behövs i framtiden. Samtidigt ska information om isbjörnens situation ska spridas till allmänheten.

Bra klimat för isbjörnar i Orsa
Orsa Björnpark har sedan en lång tid tillbaka varit en självklar kandidat i detta projekt då området har bra klimatologiska förutsättningar och har samtidigt har de miljöförutsättningar som isbjörnar kräver med stora strövytor i kombination med en högst varierad miljö.
Orsa Björnpark har byggt en isbjörnsanläggning på 4,1 ha med stora dammar för att tillgodose isbjörnarnas behov av en stor vattenmiljö, en artificiell glaciär som ger tillgång till lek och naturlig avkylning. Det finns en mycket varierad miljö i hägnen som ger utrymme för björnarnas stora rörelsebehov. Parkens isbjörnar, som kommer från ett varmare centraleuropeiskt klimat med mestadels snöfria vintrar, kommer att få möjlighet till ett mer naturlig beteende i snö och is under en stor del av året.
Den nya anläggningen har ett mycket gott anseende hos isbjörnsexperter världen över och kommer att bli ett föredöme för modernt avelsarbete enligt EAZA:s expertgrupp. Anläggningen kommer att bli skandinaviska halvöns enda isbjörnsanläggning och kommer att bli en av värdens finaste och mest funktionella anläggningar. Tillsammans med parkens stora polarutställning finns alla förutsättningar för att parken ska bli ett välbesökt resmål och öka allmänhetens kunskap om en hotat djurart.

För frågor, kontakta gärna:
Torbjörn Wallin, vd Orsa Grönklitt, 0706-49 12 89, torbjorn.wallin@orsagronklitt.se
Kenneth Ekvall, djurparkszoolog, Orsa Björnpark, 070-400 77 55, kenneth.ekvall@big.su.se

Isbjörnen – ett extremt rovdjur som hotas av isbristen

Fakta isbjörnen (Ursus maritimus)
Isbjörnen lever i arktiska områden på norra halvklotet. Några zoologer räknar denna art under det vetenskapliga namnet Thalarctos maritimus i ett eget släkte, men djuret är nära släkt med brunbjörnen.

Utbredningsområde
Isbjörnen förekommer på isflaken i Norra ishavet och på kringliggande öar och landområden. Regioner med en större population av isbjörnar är norra Alaska, Kanadas arktiska öar, Grönland, Svalbard, Frans Josefs land, norra Sibirien och Wrangels ö. Den sydligaste populationen lever vid Jamesbukten i Kanada. Ett 14 000 år gammalt lårben från en isbjörn påträffades 1852 i en märgelgrav på Kullaberg, Skåne, vilket visar att isbjörnar förekom i södra Sverige i slutfasen av Weichsel-nedisningen.

Utseende
Isbjörnen är ett av världens största landrovdjur och den blir mellan 2,40 och 3 meter lång. Hanarna väger upp till 725 kg och honorna upp till 225 kg. Isbjörnen känns igen på sin vita päls. Pälsen byts inte, i motsats till andra djur under sommaren, utan förblir tjock och vit. Varje hårstrå är dessutom ihåligt för att ge optimal isolering mot kyla, vilket tros vara anledningen till att pälsen ser svart ut när den fotograferas med ultraviolett ljus. Uv-ljuset absorberas tydligen av de ihåliga hårstråna. Det är denna effekt som gör att pälsen kan te sig gulfärgad. Hårstråna leder ljuset till den svarta huden och hjälper djuret att absorbera så mycket värme som möjligt.

Levnadssätt
Isbjörnen simmar gärna och kan ses simmande flera kilometer från land, men rör sig och jagar gärna på land, och kan till exempel lätt fälla en människa. Deras högsta hastighet på land uppnår 40 kilometer i timmen. Vanligtvis går de med en hastighet som ligger vid fem kilometer i timmen. Isbjörnen kan bli 20 till 30 år gammal och är oftast ”vänsterhänt”, med sin vänstra ram som sin primära extremitet.
Fortplantning sker ungefär i april och sen vilar ägget inne i honan fram till oktober. Finns det inte tillräcklig föda under sommaren resorberar honans kropp ägget och det blir inget ungdjur för detta år. Honan får 2-3 ungar per kull. Ungarna föds i januari inne i en utgrävd grotta där modern tillbringar vintern.
Ungdjuren väger vid födelsen bara 600 gram. De är hjälplösa och blinda. Efter ungefär en månad slår de ögonen upp och ett par veckor senare tar de sina första steg. Fram till mars eller april når ungdjuren en vikt mellan 10 och 15 kg. Nu är de tillräcklig stora för att lämna grottan för första gången. Under de följande 10 månaderna stannar de hos modern och lär sig att jaga. Sen tar det 3 till 4 år tills de är könsmogna.

Föda
Isbjörnen är en köttätare. Den äter huvudsakligen sälar, men också döda valar och valrossar, fågelägg, smådjur och en del växter. Under tider med bra utbud på föda äter isbjörnen bara huden och späcket av sitt byte och lämnar resten kvar. Svaga isbjörnar eller fjällrävar som följer efter livnär sig senare av köttet. Är utbudet på födan fattig tar isbjörnen även as eller till och med ungar av sin egen art. Mödrar med ungdjur undviker därför andra isbjörnar.
Under jakten väntar isbjörnar ofta vid en hålighet i isen tills en säl visar sig. När en isbjörn får vittring på en säl och det saknas håligheter hoppar björnen på isen och kan bryta igenom den med sin egen vikt. Med sin vita päls är isbjörnen anpassad till omgivningen och för bytesdjur är det svårt att få syn på denne. Det enda som väcker uppmärksamhet är den svarta nosen och isbjörnen lär sig tidigt att täcka över den med ramen (tassen).
Som extremt rovdjur tar den upp enorma mängder A-vitamin vilket lagras i levern. Arktiska upptäcktsresande har dött i A-vitaminförgiftning efter att ha ätit lever från isbjörn.

Isbjörnen och människan
Isbjörnen har inga naturliga fiender i djurriket. Fram till mitten av 1900-talet bedrev människan en intensiv jakt på isbjörnen. Vid denna tidpunkt var isbjörnen utrotningshotad. Under press av olika vetenskapsmän undertecknade de stater som ligger vid Arktis år 1967 ett fördrag för djurets skydd. Idag har bara inuiter tillåtelse att jaga ett bestämt antal isbjörnar. Beståndet uppskattas nu bestå utav 25 000 till 40 000 individer.

Hotad art
I dag hotas isbjörnen av den globala uppvärmningen, det nedisade området kring Hudson Bay i Kanada krymper gradvis, och sälstammen minskar. I Ryssland har man rapporterat kannibalism bland utsvultna isbjörnar. Isbjörnen fördes under våren 2006 åter upp på listan över utrotningshotade djur, en lista som i dag innehåller över 5 000 djurarter.

För frågor om isbjörnar, kontakta gärna:
Kenneth Ekvall, djurparkszoolog, Orsa Björnpark, 070-400 77 55, kenneth.ekvall@big.su.se